Jag har en vän som ofta uttrycker att "det är så himla mycket ångest". Han hör ångest i andras andning. Han känner ångesten i lokalen. Han är väl en sån som är lite mer mottaglig för hur andra människor mår än vad många andra är. Han är en suverän medmänniska. Men jag kan inte låta bli att undra om denna ångest verkligen är i lokalen, eller om det är hans egen ångest. Jag känner honom väl. Vi har typ känt varandra i fem år. Jag upplever inte honom som ångestfylld. Däremot så vet jag ju att umgås med ganska sorgliga människor. Alltså människor som befinner sig ett missbruk t.ex Därför borde han ju stöta på ångest ganska regelbundet. För om det är någon grupp som har ångest-problematik så är det ju missbrukarna.

Mitt umgänge har inte så mycket ångest. Jag har en nära vän som påstår sig ha det, men det är inget som jag nånsin sett eller märkt. Därför tänker jag att han nog inbillat sig.

Jag är grym på att känna av om det finns en konflikt, eller en oro i gruppen. Om någonting har hänt mellan två eller flera parter. Men jag är nog sämre på att uppmärksamma den enskilda. Jag håller mitt fokus på gruppnivå. Vilket kanske inte är optimalt. Jag kan ju se individer också, men det är mycket mer komplext och jag förstår det inte. Jag kan inte säga att jag fullt ut förstår någon annan människa. Möjligtvis mina systrar. Men att verkligen förstå en människa skulle innebära att jag, utan att personen själv förklarar sig, direkt skulle förstå varför personen gjort på ett visst sätt och vad som drev hen till det. Kanske till och med att jag hade kunnat förutse personens agerande. Känner man nånsin någon så bra? Känner jag ens mig själv så bra?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vet att Du inte mår bra. Jag vet att Du periodvis inte ser någon mening med din tillvaro. Att Du tror att Du inte spelar någon roll.   Jag blir arg.  För det är väl klart att Du spelar roll. Vad fan håller Du på med?   Jag blir ar...

Periodvis så förändras tillvaron alldeles för intensivt. Jag är ju sällan positiv till förändring. Men detta är ju för mycket även för den mest flexibla. Mina kära systrar är kaos. Båda två. Den ena djupt deprimerad och den andra är väl mit...

Idag är jag ledig. Underbart. Bilen är på verkstad och jag är ofrivillig kollektiv-åkare. Så jag håller vilodag fram till fem. Sen får jag ta mig ut och åka tåg. Ska träffa mina systrar för en liten mitt i veckan bio. Det allra sorgligast...

En strålande dag. Verkligen. På riktigt. Ingen sarkasm. Idag har varit en fantastisk dag. Jobbat i princip hela dagen, med bästa kollegorna bör tilläggas. Många skratt och god stämning. Sen kom min ärkefiende... Nattaren från helvetet...

Här ligger man nu nerbäddad och nyduschad. Ballkongdörren är öppen och det är så kallt i lägenheten. Äntligen. Höst. Min bästa årstid! Ikväll tog jag mig ut på en joggingtur/promenad. Det var säkert tre månader sedan jag sprang senast. Då sprang jag ...