Direktlänk till inlägg 22 december 2015
Jag vet att Du inte mår bra.
Jag vet att Du periodvis inte ser någon mening med din tillvaro.
Att Du tror att Du inte spelar någon roll.
Jag blir arg.
För det är väl klart att Du spelar roll.
Vad fan håller Du på med?
Jag blir arg för att Du inte gör något för att bryta mönstret.
Ingen kan göra det åt Dig.
Du är inte ensam om att känna så.
Det finns hjälp att få.
Men den kommer inte att knacka på din dörr.
Du måste söka den.
Jag tänker på Dig varje dag.
Hur stökigt det verkar vara inuti ditt huvud.
Du kan ibland vara så speedad att inte ens jag pallar med.
Sen faller Du ihop totalt.
Faller ner i någon sort uppgiven hopplöshet.
Som en bipolär person.
Men jag tror inte att Du är bipolär.
Jag tror att Du är deprimerad och ibland så vill Du vara pepp och då blir det bara fel.
För Du är inte pepp och det blir bara påklistrat och falskt.
Man kan inte ta genvägar när det kommer till sånna här grejer.
Du jämför dig med alla andra.
Å i dina ögon så är alla andra sämre än dig, men har det bättre.
Det är så satans orättvist i din värld.
Men det är bara för att Du inte ser allt som Du har och allt som Du får.
När jag ser Dig och din tillvaro så tycker jag inte synd om dig.
Du har det bra.
Men det ser inte Du.
Det är därför Du alltid kommer att ha det dåligt.
Å det gör mig också arg.
För jag vill väl för inte att Du ska gå runt å må dåligt hela ditt liv.
Men Du gör ju ingenting åt det!
För i din värld så är det inte ditt ansvar.
För problemet är inte Du, problemet är någon annan eller något annat.
Alltid.
Du måste hjälpa dig själv.
Varför vill Du inte hjälpa dig själv?
Periodvis så förändras tillvaron alldeles för intensivt. Jag är ju sällan positiv till förändring. Men detta är ju för mycket även för den mest flexibla. Mina kära systrar är kaos. Båda två. Den ena djupt deprimerad och den andra är väl mit...
Idag är jag ledig. Underbart. Bilen är på verkstad och jag är ofrivillig kollektiv-åkare. Så jag håller vilodag fram till fem. Sen får jag ta mig ut och åka tåg. Ska träffa mina systrar för en liten mitt i veckan bio. Det allra sorgligast...
En strålande dag. Verkligen. På riktigt. Ingen sarkasm. Idag har varit en fantastisk dag. Jobbat i princip hela dagen, med bästa kollegorna bör tilläggas. Många skratt och god stämning. Sen kom min ärkefiende... Nattaren från helvetet...
Jag vet inte om han gillar mig. Jag vet inte om jag gillar honom. Han får mig att skratta. Å han förstår nog mig rätt bra faktiskt. Jag värdesätter honom, men gillar jag honom? Jag tror att han skrämmer mig. Just för att han förstår mig. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 | 23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|