Det är svårt att veta om det är något "fel" på en. Av den enkla anledning att man egentligen inte har något annat att jämföra med. Klart att man träffar andra människor. Man ser hur de hanterar olika situationer och prövningar. Men man är aldrig inuti deras huvud. Man kan aldrig verkligen veta hur de upplever saker. Vad de tänker. Jag har alltid trivts bra med mig själv. Med min galenskap. Just för att jag aldrig sett den som en sjukdom, utan som min personlighet. 

Nu i veckan var det en kollega till mig som berättade att hon nyligen diagnotiserats med ADHD och skulle påbörja sin medicinering. Jag hade ingen aning om att hon hade ADHD. Hon är inte en sån där typisk flipperkula-person. Så jobbade vi en stund och jag tänkte på saken. Sen frågade jag henne om hon trodde att även jag har ADHD. Hon skrattade vänligt och svarade ja. 

Sen dess har jag tänkt mycket på de där. Mitt dåliga tålamod med folk och situationer som inte roar mig. Den där återkommande känslan av att jag är en tjur i en porslinsaffär. Avsaknaden av struktur i mitt vardagsliv. Jag menar jag sköter mitt jobb, men min lediga tid är knappast strukturerad. Känslan av att min hjärna arbetar snabbare än många andras. Det faktum att jag ständigt å jämnt vänder på dygnet.

Det är säkert så att jag har ADHD tendenser iaf. Samtidigt är det inget som jag känner för att medicinera eller få på papper. Jag tänker att det är sån jag är och det får jag helt enkelt leva med. 

Jag och kollegan pratade om allt de där som forskare vill att man ska göra för att själv få rätt på sin ADHD, utan medicin. Äta bra, motionera och sova. Leva ett sunt liv helt enkelt. Vi kom överens om att avsätta augusti som vår ADHD-månad och verkligen leva sunt, bara för att se om det gör någon skillnad. Jag är förväntansfull.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vet att Du inte mår bra. Jag vet att Du periodvis inte ser någon mening med din tillvaro. Att Du tror att Du inte spelar någon roll.   Jag blir arg.  För det är väl klart att Du spelar roll. Vad fan håller Du på med?   Jag blir ar...

Periodvis så förändras tillvaron alldeles för intensivt. Jag är ju sällan positiv till förändring. Men detta är ju för mycket även för den mest flexibla. Mina kära systrar är kaos. Båda två. Den ena djupt deprimerad och den andra är väl mit...

Idag är jag ledig. Underbart. Bilen är på verkstad och jag är ofrivillig kollektiv-åkare. Så jag håller vilodag fram till fem. Sen får jag ta mig ut och åka tåg. Ska träffa mina systrar för en liten mitt i veckan bio. Det allra sorgligast...

En strålande dag. Verkligen. På riktigt. Ingen sarkasm. Idag har varit en fantastisk dag. Jobbat i princip hela dagen, med bästa kollegorna bör tilläggas. Många skratt och god stämning. Sen kom min ärkefiende... Nattaren från helvetet...

Här ligger man nu nerbäddad och nyduschad. Ballkongdörren är öppen och det är så kallt i lägenheten. Äntligen. Höst. Min bästa årstid! Ikväll tog jag mig ut på en joggingtur/promenad. Det var säkert tre månader sedan jag sprang senast. Då sprang jag ...